......För idag så sa jag upp mig från jobbet. Känns av någon anledning alltid så skönt att säga upp sig. Konstigt! Så nu är det bara att köra, känns som om lillebror behöver en hel del avlastning också, han såg minst sagt sliten ut igår kväll. Chefen tog min uppsägning väligt bra, man är ju alltid lite orolig hur de ska reagera, blir det en massa sura miner kan man ju få det rätt jobbigt under uppsägningstiden, men han tog det bra som sagt. Vi kom också överens om att jag ska kunna rycka in och jobba när jag kan och det behövs, kan ju trots allt vara bra med en liten extrainkomst ibland. Fast jag tror inte att det blir så mycket, men den som lever får väl se?

  Frun är och gympar, och jag ska just nu till att lägga alla barnen ( fast faktiskt så sover redan två av dem). Ronja var väldigt trött och somnade stående mot en köksstol, så jag bar just upp henne till sängen. Kanske börjar hon bli sjuk? Vore väl konstigt annars, det är ju höst! Nu ska jag ta hand om de två äldsta. Tack o hej!

/Leffe

Fredag igen då, alltid så skönt. Har varit trött den här veckan. Stefan har jobbat på bra med vagnskrället, så det verkar gå framåt. Stefan får för övrigt dra ett tungt lass med företaget så här långt, hoppas att han orkar bara. Eftersom man har hus och familj att ta hänsyn till också så blir det ju så att jag måste syssla med saker här hemma också. Nu till helgen hade jag ju "tyvärr" bokat upp en maskin att greja med här hemma till helgen inför vintern. Även nästa helg går bort eftersom  vi kommer att vara på Åland för bröllop hela helgen. Hoppas att släpet håller ett tag nu. Börjar bli lite orolig för inkomsterna i Oktober. Det positiva som hänt idag är att jag fått tillbaka momspengarna för Augusti, så nu kommer vi att kunna betala avbetalningen på bilen den här månaden. Momsen på den kommer nämligen på den här månadsavin. Så det blir en räkning på typ 140000:-.

  Fick en kommentar från syrran också där hon tar åt sig lite av äran av att ha räddat hönsen undan från rävfan. Det är ju faktiskt helt riktigt, så om jag inte har gjort det så får jag väl passa på att tacka så hemskt mycket för hjälpen i somras. Börjar bli dags att lägga barn nu, så jag får nog bryta nu. Tack och hej.

/Leffe

Imorgon är det äntligen Fredag igen. Skönt, då har jag lovat Annika att vi ska jobba lite här hemma. Har bl.a lånat hem Mats bobcat att leka lite med här hemma. Ska flytta lite sand- och jordhögar och sånt inför vintern. Sen så fyller ju Viktor år i helgen, så vi lär ju åka dit och gratta honom. Är ju tydligen Mickelsmäss i helgen också, men vi får väl se ifall vi åker på det. Annars är det väl lugnt här hemma, ska till att lägga barnen innan heroes. Får göra det själv idag med eftersom det är föräldramöte på Solis ikväll. Lägger in en bild på Pontus, han har blivit så pass stor att han kan sitta i sin matstol. Häftigt hur de växer de små liven. Allt för nu.

/Leffe

Det blir mycke papper när man är egen. Idag så ringde speditören till Stefan och sa att det fattades ett vågkvitto bland papprena från förra veckan. Jag kommer ihåg båda två, även om jag inte kommer ihåg vikten (som liksom är det viktiga). Och jag är rätt säker på att jag skickade med båda två i kuvertet, ändå så saknas det ena. Det som är extra surt är ju att jag har i förebyggande syfte scannat alla följesedlar, utom just de här två då. Eftersom det var så dålig läsbarhet på dem så syntes det inte någonting när jag scannade. Blev liksom bara vitt! Lärdomen får väl bli att jag måste häfta ihop alla papper i fortsättningen, och så måste jag ha tag i en bra kopiator. JAA....... Fortsättning på dramat följer väl antar jag. Samma tid, samma kanal.

  Förkylningen börjar äntligen så sakteliga ge med sig, trots eller tack vare att jag spelade innebandy igår kväll. Har dessutom blivit tillfrågad ifall jag skulle vilja vara med i styrelsen för idrottsföreningen här i byn. Konstigt nog så är det rätt lockande, trots att jag känner att jag inte kommer att ha tid riktigt. Men det är ju faktiskt kul att vara engagerad i föreningslivet! Dessutom så känner jag en viss skyldighet att dra mitt strå till stacken. Får väl se hur det slutar?

  Igår så lurade vi räven på ett smaskigt skrovmål. Han (eller hon) strök omkring i trädgården, men eftersom vi numera har en hyfsat säker hönsgård, så fick han inget. Annars börjar jag bli lite "less" på hönsen. De lägger ju inga ägg! Dessutom så verkar vi aldrig bli av med dessa parasiter som parasiterar på deras ben, trots upprepade behandlingar. Skulle nog behöva ett helt nytt hönshus, samt en ny tupp till Gotlandshönsen. Men vi har en på gång, så då kanske de börjar att värpa igen. Hoppas, hoppas, hoppas! Känns ju lite fel att behöva köpa ägg när man har egna höns.

  Annars har livet sin gilla gång här på Svartmyren, och Pontus växer och står i, han börjar redan kännas så stor. Otroligt hur fort allting går. Kan det kanske ha nåt med åldern att göra tro? Min alltså, inte Pontus. Nu får det vara slutbloggat för idag, hej och hå vad det går.

/Leffe