......För idag så sa jag upp mig från jobbet. Känns av någon anledning alltid så skönt att säga upp sig. Konstigt! Så nu är det bara att köra, känns som om lillebror behöver en hel del avlastning också, han såg minst sagt sliten ut igår kväll. Chefen tog min uppsägning väligt bra, man är ju alltid lite orolig hur de ska reagera, blir det en massa sura miner kan man ju få det rätt jobbigt under uppsägningstiden, men han tog det bra som sagt. Vi kom också överens om att jag ska kunna rycka in och jobba när jag kan och det behövs, kan ju trots allt vara bra med en liten extrainkomst ibland. Fast jag tror inte att det blir så mycket, men den som lever får väl se?

  Frun är och gympar, och jag ska just nu till att lägga alla barnen ( fast faktiskt så sover redan två av dem). Ronja var väldigt trött och somnade stående mot en köksstol, så jag bar just upp henne till sängen. Kanske börjar hon bli sjuk? Vore väl konstigt annars, det är ju höst! Nu ska jag ta hand om de två äldsta. Tack o hej!

/Leffe